Drottningholmsvägen

Uppdaterad av Andreas Gustafson, 2010-07-09

Uppförande av bullerskärm

I samband med att en bullerskärm sattes upp utmed den hårt belastade Drottningholmsvägen i Bromma utfördes en frågeformulärsstudie i ett närliggande villaområde före (1999) och efter uppförandet av bullerskärmen (2001). Drottningholmsvägen trafikerades av ca 19 600 fordon per dygn varav 11% utgjordes av tung trafik. Syftet med studien var att undersöka förändringar i upplevelser och attityder i samband med bullerskyddsåtgärder. Mats E. Nilsson och Birgitta Berglund berättar.

– Av speciellt intresse var allmän störning, störning av talkommunikation och störning av sömn och vila till följd av vägtrafikbuller. Även andra upplevelsevariabler som kan antas vara kopplade till bullerskyddsåtgärder undersöktes, bl.a. de boendes allmänna attityd till bostadsområdet, upplevelse av obehag av avgaser, lukt, och damm samt upplevd visuell miljö.

Trafikbullerexponeringen i villaområdet beräknades i förstudien till LAeq24h ca 65 dB vid fasader närmast vägen (ca 22 m från vägmitt) och ca 55 dB vid fasader 50-75 m från vägen. Bullerskärmen, som är 2,25 m hög och uppförd i trä med kortare partier av glas, minskade bullernivån från vägtrafiken till LAeq24h 57,5-60 dB, en minskning med 7-2,5 dB upp till 100 m från skärmen. Bullerskärmen förbättrade i viktiga avseenden boendemiljön i villaområdet för dem som bodde inom ett avstånd av 100 m från Drottningholmsvägen. Före bullerskärmens uppförande var andelen som stördes av vägtrafikbuller mycket hög för de två grupperna närmast vägen (85%) men störningen minskade avsevärt efter att skärmen byggts: med 30 procentenheter till 47% bland de boende närmast vägen och med 27 procentenheter till 58% bland de boende med 50-75 m till vägen. Andelen störda inom 76-100 m från vägen minskade med 12 procentenheter.

Figur 1: Samband mellan störning av vägtrafikbuller och avstånd till vägen före (vita symboler) och efter (svarta symboler) uppförande av bullerskärm, samt i ett kontrollområde (K) helt utan bullerskärm.

– Våra resultat visar att trots bullerskärmen rapporterade många att de upplevde sig vara allmänt störda av trafikbuller men även vara störda vid samtal, sömn och vila. Detta kan ha flera orsaker, menar Mats E. Nilsson.

Han förklarar att efter skärmens uppförande var bullernivåerna från vägtrafiken fortfarande höga vid fasader närmast vägen, omkring 58 dB i dygnsmedelvärde. Dessutom hade de flesta sovrum på andra våningen varför de inte skyddades av bullerskärmen. Vidare låg upplevd störning av vibrationer från tung trafik oförändrad före och efter skärmens uppförande.

– Vi vet från andra studier att samtidig upplevelse av buller och vibrationer ökar den allmänna bullerstörningen. Det förekom även en del brister och nackdelar i bullerskärmens utförande, t.ex. fanns insläpp av vägtrafikbuller på flera ställen genom öppna inkörsgator till bostadsområdet, vilka i samband med skärmbygget gjordes extra breda för att öka trafiksäkerheten. Vissa villatomter skyddades därför bara delvis av skärmen.

Den relativt höga andelen bullerstörda efter skärmens uppförande återspeglades också genom de kommentarer som de boende kunde ge i de öppna frågorna i enkäten. De vanligaste kommentarerna handlade om att bullerskärmen inte dämpade bullret tilläckligt mycket, att skärmen på andra sidan av vägen relekterade ljuden samt att trafikbullret lät dovare på övervåningen.

– Trots att skärmen i viktiga avseenden förbättrade ljudmiljön i området så kan vi konstatera att förbättringen inte medförde att de boende närmast vägen fick en god ljudmiljö eftersom bullerexponeringen efter skärmen fortfarande var hög, menar Mats E. Nilsson.